Kategoriarkiv: Skrivande

Skrivarworkshop; eller, Bland dödgetter och kortnoveller

Dödgetter

Så i torsdags var jag på en skrivarworkshop som hölls på KRUT – Malmö stadsbiblioteks avdelning för ungdomar och unga vuxna ♥ Kändes så skönt och avslappnande att kunna sjunka ner med en kopp varmt te och skriva fritt tillsammans med andra efter en fullspäckad dag på jobbet.

Vi hann med både flödesskrivning med stängda ögon, samt att pussla samman nyord såsom ”glassbombssteklar”, ”dödgetter” samt ”kilowattmåne” och en massa andra fina ordsammansättningar. Blev så inspirerad att jag skrev en skräckig dikt som går att läsa ovan, samt en extremkort kortnovell. Tänkte att jag bjuder på dessa två här på Vitterlek.

Enjoy:

Mitt liv är så tyst. Det var år sedan jag hörde någon annan tala, än mindre mig själv. Visst, jag försökte tala med mig själv i början och beskriva min omgivning, men det blir så tråkigt när man ligger i en kista två meter under marken. Och så tar förstås syret slut fortare härinne. Inte för att jag är i behov av något syre nu, men det gör det svårare att tänka när allt är så kvalmigt och jorddoftande.

Efter begravningen spräckte de kistlocket och jag misstänker att en del av jorden hamnade i min hals. Det kryper och slingrar därinne, som om maskarna försöker tvinna sig runt stämbanden och hindra mig från att yttra de där orden som bankat i min skalle ända sedan den där dagen på motorvägen: Jag tror nog att jag är död.

Ha en trevlig kväll i augustimörkret!

 

Dagens skrivsoundtrack: ”Lone Digger” av Caravan Palace från albumet <|º_º|>.

Lämna en kommentar

Under Bibliotek, Dikter, Inspiration, Noveller, Skrivande

”Huset runt sjön”

För ett tag sedan släpptes Miramir Förlags skräckantologi Sjön (2018) som innehåller 49 skräcknoveller av olika författare. Min novell ”Huset runt sjön” var en av dessa noveller ♥

Åkte upp till min favoritsjö Odensjön en solig sommardag för att ta några foton med den superfina antologin där mycket gömmer sig under ytan i de sjöar som dyker upp i novellerna.

Sjön 1

”Huset runt sjön” är den andra novellen som jag får publicerad i år, och det första som jag fått publicerat inom skräckgenren. Novellen handlar om Arina som lever uppe i en hemlighetsfull byggnad mitt uppe på en snötäckt hed. Varje natt när månen befinner sig i blånedan väcks något till liv under ytan på den istäckta sjö som omsluts av huset som Arina lever i.

Huset runt sjön

En del av inspirationen bakom den här novellen kom från när jag var uppe i Stockholm för att intervjua en av mina informanter till min masteruppsats. Efter intervjun vandrade jag nämligen vidare genom ett snöigt Stockholm till Historiska museet och spenderade en eftermiddag bland vikingamynt och skildringar av hur offergåvor sänktes ner i sjöar med hjälp av kittlar.

Här kommer ett litet smakprov från inledningen på ”Huset runt sjön”:

”Det kändes som att sitta inuti i en snöglob där snöflingornas virvlande aldrig tog slut. Runt, runt yrde de och bildade mönster mot den blekblå himmeln. Arina höll kvar handen mot fönsterrutan tills fingrarna började bränna. Försiktigt släppte hon taget om de iskalla blyinfattningarna som letade sig i spiraler genom glaset.

Utanför rutan växte det bara snö och köldrosor så långt ögat nådde, här innanför i värmen blommade både järnlokorna och trollhatten.

Arina steg ner från fönstersmygen, lät fötterna sjunka ner i växtrummets mull. Hon strök över järnlokornas breda blad, smekte de sammetslena växterna som riste till under hennes fingertoppar och rörde sig uppåt. De ville bli kliade, ville ha mer av hennes värme.

Hon hade gärna stannat kvar, fortsatt klappa lokorna, men utanför sjönk solen stadigt och husfruarna hade beordrat henne att återvända så fort hon fyllt sin korg med trollhattens bär.”

Om du vill uppleva riktigt många kalla kårar i sommarnatten, så kika in hos antingen Adlibris eller Bokus och klicka hem ett ex av Sjön.

Sjön

”Huset runt sjön” kommer även att läsas in som ljudboksnovell och finnas tillgänglig på bland annat Storytel. Ser verkligen fram emot att få höra inläsningen av min novell, eftersom det är första gången som något jag skrivit blir inläst. Återkommer när ljudboksnovellen ligger ute!

 

Dagens skrivsoundtrack: ”Mr. Grieves” av Pixies från albumet Doolittle.

Lämna en kommentar

Under Inspiration, Noveller, Skrivande

Masteruppsats om hur författare gör research

Masteruppsatsens informanter

Okej, så för några dagar sen kanske vissa av våra grannar tänkte att någon gjort mål i det där fotbollsmästerskapet som är igång, men icke. Det var bara jag som fick uppsatsomdömet för min masteruppsats – och jag fick högsta betyg! ♥

För att ge lite kontext så är alltså detta en masteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap som jag har jobbat med i strax över ett halvår, och nu äntligen fick jag veta vad som blev slutresultatet av själva bedömningen. Blev så jäkla glad av att läsa omdömet – min examinator skrev bland annat att hen njöt av att läsa uppsatsen och att den gav värdefulla insikter i ämnet, att inledningen verkligen fångar läsaren och att uppsatsen var författad på ett klart och tydligt sätt. (Det här är också något som på senare år har blivit ett av mina motton både i mitt skönlitterära och i mitt akademiska skrivande: Tydlighet framför allt.) Och kanske det bästa kom i slutet av uppsatsomdömet – examinatorn tycker att jag ska skriva en vetenskaplig artikel baserad på min masteruppsats för en peer-reviewed tidskrift ♥

Så. Oerhört. Stort. Ler bara jag tänker på det.

Men vad handlar då min masteruppsats om?

Okay, so let me tell you – den heter ”Att fabulera genom research: Hur fantastikförfattare söker information i sitt skönlitterära skrivande för barn och unga” (lång titel, jag vet), och handlar precis som titeln avslöjar om hur författare gör research och informationssöker i sitt skrivande. För att snäva in mitt fokus på ämnet valde jag att koncentrera mig på författare som skriver inom fantastikens genrer och som riktar sig till barn och unga.

Jag samlade in material genom att intervjua fem författare och en författaraspirant – och dessa var: Sara Bergmark Elfgren, Charlotte Cederlund, Sofie Berthet, Christine Lundgren, samt debutanten Linnea Dahlgren och författaraspiranten Louise Larsson. Utöver de enskilda intervjuerna höll jag även i en gruppintervju i slutet av materialinsamlingen. Därefter lyssnade jag igenom intervjuerna och transkriberade dem … och transkriberade lite till. Sedan skrev jag, och skrev, och skrev.

Efter att ha skrivit klart masteruppsatsen räknade jag lite på hur mycket jag skrivit. Om man räknar både de transkriberade intervjuerna (65 495 ord) och masteruppsatsen (37 086 ord) så skrev jag på strax över en månad cirka 100 000 ord – det vill säga lika många ord som i två lite kortare ungdomsromaner! Inte undra på att jag hade träningsvärk i handlederna.

I alla fall, för den som är intresserad av hur författare gör research i sitt skrivande så kommer uppsatsen troligtvis att publiceras via Lund University Publications i augusti. Återkommer med länk så snart den ligger uppe!

Denna masteruppsats är även skälet till varför det har stått rätt så stilla här inne under våren, och varför jag ännu inte har hunnit redigera klart omarbetningen av mitt bokmanus. Men nu så! Under min sommarledighet har jag flera blogginlägg som ska upp här, och bokmanuset ska iväg till testläsare innan jag skickar ut det till de förläggare som vill läsa min omarbetning av Sagolik.

 

Dagens skrivsoundtrack: ”Bad Karma” av Ida Maria från albumet Katla.

Lämna en kommentar

Under ABM-mastern, Bibliotek, Research, Skrivande, Uppsatser

”Vingslag mot krossade rutor”

Novell, Estrid Magazine

För några veckor sedan fick jag reda på att jag vunnit Estrid Magazines novelltävling, där temat var att ha med någon form av kreativt skapande i novellen. Nu finns nästa nummer av Estrid Magazine ute, och för de som vill läsa novellen ifråga går det att läsa e-tidskriften gratis här

Min vinnarnovell bär titeln ”Vingslag mot krossade rutor” och kom till efter att jag skrivit min B-uppsats om vampyrkvinnor i litteraturen och läst Virginia Woolfs essä ”Professions for Women” (1942) kort därpå. I min uppsats använde jag mig av termen the angel in the house, som utgjorde ett ideal för kvinnor under 1800-talet. Det gick i princip ut på att kvinnor helst skulle förbli passiva, vara vackra och omvårdande, och gärna hålla sig hemma i sina välstädade hus.

Eftersom begreppet (och de ideal som följde med det) gjorde mig lika förbannad som Woolf måste ha varit när hon skrev sin essä, så beslutade jag mig för att göra upp med husets ängel i en spökhistoria och ge henne lite sinnesro. Och i med det utvecklades novellens huvudkaraktär Virginie.

Intervju, Estrid Magazine

I samband med vinsten fick jag även ett presentkort på Adlibris (hello, research-böcker) och blev intervjuad om mitt skrivande och inspirationen bakom ”Vingslag mot krossade rutor”. Så innan min novell finns det även en kort intervju med mig, vilket är min första intervju som novellförfattare ♥

 

Dagens skrivsoundtrack: ”Ghost” av Emilie Autumn från albumet Opheliac.

Lämna en kommentar

Under Inspiration, Noveller, Skrivande, Uppsatser

Om B-uppsatser & hur vampyrkvinnor gestaltas i litteratur

Svulten

För några dagar sedan fick jag en fråga om ifall min B-uppsats i litteraturvetenskap med titeln ”’Den som längtar jagar oavbrutet’ – Hur vampyrkvinnan gestaltas i Taivassalos Svulten” går att läsa någonstans.

Eftersom det är en B-uppsats finns den inte upplagd på något digitalt arkiv eller någon form av publiceringsplattform. Men i samband med detta kom jag på att jag ju faktiskt kan lägga upp den här på Vitterlek för den som vill läsa.

Här finns den nu alltså, och går att läsa som PDF: Den som längtar jagar oavbrutet, Marie Metso, Uppsats

Tanken på detta uppsatsämne dök upp för några år sedan under Författarskolans magisterkurs, i samband med ett av mina bokmanus där en av huvudkaraktärerna är en kvinnlig vampyr.

Under en närmare granskning av tidigare vampyrromaner framstod det rätt snart att de kvinnliga vampyrer som existerar i skönlitteraturen sällan skildras som komplexa karaktärer. De objektifieras och framställs som själlösa monster utan något större inre djup.

Vid upptäckten av Hannele Mikaela Taivassalos prosalyriska roman Svulten (2013), där vampyrkvinnan Jorunn är både fokalisator och huvudkaraktär, uppstod flera frågor kring varför vampyrkvinnan skildrats så blodfattigt genom tiderna. Ofta har hon endast framstått som en yta för författaren att projicera sexuella fantasier och skräck- samt nidbilder av kvinnlighet på.

Och det var detta som fick mig att vilja undersöka hur huvudkaraktären Jorunn skildrades i Taivassalos Svulten. Sedan har jag ju även så länge jag kan minnas varit riktigt insnöad på allt som kan klassas som vampyrfiktion – romaner, noveller, grafiska romaner, filmer, tv-serier, you name it. Misstänker att det började när jag såg en finsk teateruppsättning av Den lilla vampyren som femåring …

Själva uppsatsskrivandet flöt på fint. Var först lite rädd att jag skulle förläsa mig på Svulten som än idag är en av mina favoritromaner, men efter att uppsatsen var färdig kände jag snarare att jag hade kunnat dyka ner i den värld som Taivassalo frammanar nästan direkt igen.

Svulten är helt enkelt bara en så mångbottnad roman med ett historiskt djup och vackert språk, samt ett berättarperspektiv som lyckas skifta både i tempus och i första, tredje och andra person utan att förvirra läsaren. Helt magiskt med andra ord ♥

Sedan skadade det ju inte heller att examinatorn under opponeringen av denna uppsats avrundade med att alla studenter inklusive han med rätta var, and I quote: ”Stumma av beundran.” ♥

På Bokmässan förrförra året lyssnade jag på ett seminarium där författaren Hannele Mikaela Taivassalo medverkade, och fick sedan självklart också Svulten signerad.

Svulten 1

 

Dagens skrivsoundtrack: ”Vampires (They Can See in the Dark)”-cover av Silent Meow från tv-serien The Little Vampire (där den framfördes av Jim Gray).

Lämna en kommentar

Under Boktips, Skrivande, Uppsatser

Med huvudet fullt av böcker

Läshuvud

Just nu känns det som att hela min vardag upptas av böcker och det är en skön känsla. Även om jag kanske inte hinner läsa så mycket skönlitteratur som jag skulle vilja på grund av kursböcker och redigering av bokmanus, så känns det bara så bra att arbeta med litteratur på både skolbibliotek och folkbibliotek.

Plus att man får göra lite oväntade saker i samband med det. Som att ankomstregistrera, förbereda och sätta ämnesord på en antologi som man själv medverkar i. Samma antologi, det vill säga Grimm, har jag även spottat frontad i SF-bokhandeln. Så nu står något jag skrivit bland bokhyllorna i min favoritbokhandel ♥

Just det där med att faktiskt få se sina egna noveller och illustrationer på bibliotek och i bokhandeln är en konstig känsla. Underbart, men som samtidigt får mig att haja till. Så Dock-ument. Anti-logi med min ”Bläcktagg” finns på stadsbiblioteket både i Lund och i Malmö? Och antologin som den är med i tillsammans med mina illustrationer säljs på Malmö Konsthall? Mina illustrationer finns på Konsthallen. I museishopen då. But still. Det var inte direkt något jag hade räknat med för några år sedan.

Lika lite som jag hade räknat med att få läsa upp mina noveller till specialkomponerade soundtrack, se mitt namn flimra förbi bland bilder på Instagram eller gå på releasefester för antologier som jag medverkar i.

Och än mindre att få se mitt namn printat i Sydsvenskan eller få upp träffar på mig i bibliotekskataloger, på LIBRIS och hos nätbokhandlare. Det i sig är en rätt häftig känsla.

Att få kaosdemonen ur sin skräcksaga nämnd i Svenska Dagbladet och sedan få reda på att litteraturkritikern ifråga verkligen tyckte om min berättelse var knappast heller något jag hade räknat med. Och i med den senaste antologin Jul igen, som jag medverkar i med ”Den som går bakom din rygg”, har jag även fått min alldeles första egna läsarrecension på bloggen Svenska böcker där novellen beskrivs som: ”En spännande historia” tillsammans med: ”Mycket bra miljöbeskrivningar och karaktärer.”

Att sedan utöver det få testläsa supertalangfulla skrivarvänners bokmanus, ha givande samtal om skrivande och text i mina skrivgrupper, samt hinna med att vikariera lite på en kurs i kreativt skrivande är bara grädde på moset.

Och att ha hamnat i världens bästa ABM-klass och få skriva intressanta papers och snacka litteratur i vår fina bokcirkel, samtidigt som man verkligen ser fram emot att sätta igång ordentligt med sin masteruppsats – då är det bara att konstatera att jag är rätt så jäkla nöjd med de sammanhang jag befinner mig i just nu.

Jag tror helt enkelt att jobbet som bibliotekarie kommer att passa väldigt bra tillsammans med mitt skrivande ♥

 

Dagens skrivsoundtrack: ”Mowgli’s Road” från albumet The Family Jewels av Marina and the Diamonds.

1 kommentar

Under ABM-mastern, Bibliotek, Illustrationer, Noveller, Om mig, Skrivande

”Pajimperiet slår tillbaka”

Sweeney &amp; Lovett

Det här är min första essä som jag fått publicerad, tillsammans med min akvarell som syns ovan ♥ Essän ifråga heter ”Pajimperiet slår tillbaka” och handlar om hur den urbana myten om Sweeney Todd och Mrs. Lovett uppstod och ifall det finns någon verklig förlaga bakom sägnen om den mördande barberaren och bagerskan som gör paj av personer.

Mitt intresse för just denna urbana legend tog fart ungefär runt då Tim Burtons filmatisering av musikalen Sweeney Todd: The Demon Barber of Fleet Street skulle ha premiär. Strax innan dess lånade jag soundtracket till originalmusikalen från biblioteket och började läsa in mig på skrönan.

Efter att ha sett filmen skaffade jag boken The String of Pearls – det ursprungliga verket med berättelsen om Sweeney Todd och Mrs. Lovett, som legat till grund för både pjäser, filmatiseringar och musikalversioner av historien. The String of Pearls är från början en tidskriftsföljetong från 1800-talet, och just den här typen av blodiga berättelser benämndes oftast som ”penny dreadfuls”.

Flera år senare åkte jag till London tillsammans med min pojkvän, och väl där besökte vi bland annat London Dungeon – en turistattraktion som skildrar stadens blodigare historia, där också Sweeney Todd fanns inkluderad.

Under samma resa vandrade vi även mitt i natten bort till Fleet Street där demonbarberaren och hans vapendragare enligt berättelsen ska ha huserat. Att gå längs med Londons tysta nattgator och uppleva ett tomt Fleet Street i månsken kändes speciellt.

När det under året därpå blev dags att skriva en essä med tema mat på Författarskolan valde jag att skriva ”Pajimperiet slår tillbaka”, och nu finns den publicerad och går att läsa i nummer 3 av essätidskriften Poros, antingen här eller i hela numret med start på sidan 27.

Bon appétit!

Fleet Street

 

Dagens skrivsoundtrack: ”A Little Priest” från musikalen Sweeney Todd: The Demon Barber of Fleet Street av Stephen Sondheim.

1 kommentar

Under Essäer, Illustrationer, Inspiration, Research, Skrivande